Som ett led i det politiska etablissemangets ansträngningar att göra livet surt för uppstickarpartiet Sverigedemokraterna föreslår man i en utredning att nya striktare regler införs för utbetalning och användning av partistöd. Samtidigt backar Socialdemokraterna från sitt tidigare krav på en särskild kommission för att granska övrig partifinansiering. Strategin är att partistödsreglerna ska missgynna SD mest medan övriga partier medelst andra former av bidrag ska kunna ta igen på gungorna vad de förlorar på karusellen.
De flesta partier i Sverige har under lång tid gjort mycket generösa tolkningar av reglerna för partistöd. Det har handlat om hur mycket av pengar på kommun- och landstingsnivå som slussas vidare till riksorganisationen, om vad pengarna konkret har använts till och om bidrag som betalats ut för tomma stolar. Alla partier har tjänat på att det varit så och därför har man "tigit och tummat". Läs mer »
Den antisemitiska aggressionen i Malmö med muslimer som gärningsmän har antagit sådana oroväckande proportioner att problemet uppmärksammats internationellt. I dagarna skickade USA:s president sitt speciella judiska sändebud Hannah Rosenthal till Sverige för att på plats bilda sig en uppfattning om läget och för att samtala med Malmös starke man, kommunalrådet Ilmar Reepalu (S), som hamnat i blåsväder för sin förmåga att tala först och tänka sedan i denna fråga. Rosenthal slarvade dock bort tillfället när hon valde eller övertalades att begränsa sin kritik till Reepalus slintande tunga i stället för att konfrontera honom om hans ansvar för den verkliga orsaken till att Malmös judar utsätts för alltfler rasistiska angrepp - stadens osunda demografiska utveckling med en så omfattande utomvästlig invandring att Reepalu nu själv tillstår att han förlorat kontrollen över sin stad och bara kan se på medan antisemitismen och gängkriminaliteten skenar.
Situationen med tilltagande antisemitism i Malmö förvärras visserligen av att stadens kommunalråd inte förmår hantera fenomenets akuta uttryck och att han från tid till annan gör ogenomtänkta uttalanden i media. Men Reepalus verkligt allvarliga tillkortakommande är att han lika lite här som när det gäller stadens gangstervälde har velat se den bakomliggande huvudorsaken - en enorm invandringsrelaterad demografisk omvälvning av Malmö till en stad där svenskar inom några decennier kommer att vara i minoritet. Den oförmågan delar Reepalu med en majoritet av sina partikamrater, flertalet ledande politiker i andra partier och tyvärr också med många av Malmös tongivande judar som inte skräder orden när det gäller Reepalus verbala klavertramp men som fortsätter att tiga om vilka deras verkliga plågoandar är. Läs mer »
I en osignerad ledare igår skriver Dagens Nyheter om den borgerliga regeringens vedermödor sedan man 2010 avhändes riksdagsmajoriteten. Det är i sig ett faktum som kan vara värt att påminna om, men DN slarvar bort frågan genom en skev syn på samarbetspartier utanför alliansen och därtill med rena sakfel och lögner.
När DN talar om Sverigedemokraterna så är det i termer som att partiet "hotar" och utövar "utpressning". Medan tidningen allmänt manar regeringen att inse sin vingklippta minoritetsställning och mer aktivt söka stöd hos andra partier i riksdagen, så anser man det tvärtom berömvärt att regeringen så "resolut" behandlar Sverigedemokraterna som om partiet inte fanns i riksdagen. Läs mer »
Nyligen gick integrationsminister Erik Ullenhag (FP) ut med ett pressmeddelande å regeringens vägnar där han med anledning av att det i år är zigenarkulturår presenterade ett projekt med fem pilotkommuner där det är tänkt att man ska satsa särskilt på vad Ullenhag kallar för "romsk inkludering". Vad detta mer konkret innebär förklaras dock - många vackra ord till trots - inte närmare. Att det kommer att kosta pengar för skattebetalarna - minst 3,5 miljoner kronor - redovisas dock åtminstone föredömligt.
I Sverige finns 290 kommuner. Av dessa ansökte blygsamma 18 stycken om att få vara med i Ullenhags zigenarpilotprojekt. Trots detta inleder ministern på ett närmast surrealistiskt sätt pressmeddelandet med att "det är glädjande att så många kommuner har velat delta i arbetet med att förbättra romernas situation". Lika märklig är Ullenhags formulering av slutmålet med zigenarprojektet - att den zigenare som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter i livet som den som inte är zigenare. Om det hängde på samhället skulle detta mål ha varit uppnått för länge sedan. De som främst hindrar zigenarna från att få samma chans i livet är zigenarna själva. Läs mer »
Kenny Svensson, ledarskribent på Värmlands Folkblad, VF, ondgör sig i ett ledarstick över att hans hemort toppar "extremistlistan". Det har nämligen den fina antirasistiska organisationen Expo slagit fast i en rapport om svensk högerextremism som man släppte för några veckor sedan. Beviset för att Värmland och Karlstad är mest "extremistiskt" och "ultrahöger" i Sverige är enligt Expo och Svensson att Sverigedemokraterna fick många röster i det senaste skolvalet. Svensson stoltserar, i likhet med de flesta SD-fobiker, med att vara den demokratiska värdegrundens tillskyndare, men skrapar man lite på ytan upptäcker man att den demokratiska fernissan är skäligen tunn.

Kenny Svensson
Sverigedemokraterna blev 2010 ett av de största partierna i skolvalet i Värmland med ett väljarstöd på över 20 procent på sina håll. Svensson är inte förvånad säger han men anser att det är "högst olyckligt när unga människor varje dag förloras till högerextremistiska och främlingsfientliga krafter". Och Svensson kan sin Expo-läxa. Han återberättar på bästa papegojiska hur "extremisterna" inte längre har stövlar, rakade huvuden och lyssnar på vit makt-musik, så nu kan också Peak Performance-klädda Karlstadsbor känna sig hemma i "ultrahögern". I Svenssons Expofierade huvud snurrar feberyriga bilder av Jimmie Åkesson med naziuniform under kostymen och den Sverigedemokratiska riksdagsgruppen i ett hemligt rum på kansliet heilande framför svastikaflagga och Hitler-porträtt. I den Expo-lanserade konspirationsteori som Svensson bekänner sig till har partiet bara snyggat till fasaden för att kunna lura in fler godtrogna väljare i sin under ytan ondskefulla nazistsekt. Läs mer »
Larmen om den svenska skolans förfall duggar tätt nuförtiden. Tilltron till Jan Björklund (FP) som skulle rädda Sverige från "flumskolan" urholkas alltmer vartefter det står klart - åtminstone bland oss som lever i verkligheten - att de sjunkande studieresultaten och ordningsproblemen i skolan mer beror på konsekvenser av massinvandringen än socialdemokratisk skolpolitik. Och massinvandringspolitiken ligger som vi blivit varse fast också med en borgerlig alliansregering vid rodret.
Läsförståelsen har sjunkit drastiskt bland barn och unga i Sverige, och det senaste decenniet har resultaten dalat särskilt mycket. Som vanligt vill pedagogerna på landets akademiska institutioner inte se elefanten i rummet utan letar febrilt efter bortförklaringar. Den senaste i raden är att skylla på datoranvändandet. I politiskt korrekt ängslighet över att peka ut någon grupp och "underblåsa främlingsfientliga strömningar" smetar man ut problemet över alla Sveriges skolelever trots att det i huvudsak är en delmängd bestående av första och andra generationens invandrarbarn som drar ned siffrorna genom sin markanta avvikelse från medelvärdet. Läs mer »
Teatergruppen Ung scen/öst turnerar i vår i högstadieskolorna i Östergötland med något som de kallar "hemlig teater". Med det menas att pjäsen uppförs för eleverna i deras vardagsmiljö utan att de får veta att det är fråga om teater. De ska förledas tro att det som utspelar sig är på riktigt. Syftet med projektet är att peka ut Sverigedemokraterna som rasister och förmå ungdomar att inte rösta på partiet. Ung scen/öst är en del av Östgötateatern, en av landets många regionala länsteatrar vars verksamhet finansieras med skattepengar från stat, kommun och landsting. Det är djupt olämpligt, närmast totalitärt, att staten via sina institutionsteatrar bedriver propaganda mot ett politiskt parti.
Malin Axelsson är konstnärlig ledare på Ung scen/öst och inspirerades till det här teaterprojektet dagen efter valet i september 2010. Så här säger hon i en intervju i regionala tidningen Folkbladet:
- Det var en fruktansvärd morgon när vi förstod att Sverigedemokraterna tagit sig in i riksdagen. Vi kände oss ledsna, chockade och upprörda.
Läs mer »
Under den retoriska frågan "Du, en angivare?" liknar Martina Jarminder, ledarskribent på Skånskan, mediesajten Avpixlats uppmaning till allmänheten - att bistå polis och migrationsmyndigheter med att få rätsida på det växande problemet med illegal invandring - vid företeelser i såväl forna kommunistdiktaturer som i 30-talets Nazityskland. Hon kryddar anrättningen med starka invektiv som "främlingsfientlig", "omänsklighet", "svineri" och det från Olof Palme lånade "diktaturens kreatur". Där argumentationen blir tunn eller upphör fyller hon också i med fraser som "social utsatthet" om sina skyddslingar. Allt ägnat att skapa största möjliga kontrast mellan berättelsens onda och goda och förmå läsaren att sluta tänka, resonera och extrapolera och i stället bara instinktivt tycka illa respektive synd om.
Jarminders text uppvisar en uppseendeväckande brist på logik och implikationer av de resonemang som förs. Jarminder talar om en reglerad invandring som man kan ha olika uppfattning om men inser inte att det inte spelar någon roll vad man har för regelverk om detta inte följs och respekteras, om det i stället rutinmässigt och organiserat åsidosätts av subversiva nätverk som Asylgruppen Lund. Hon skriver att flyktingar och invandrare givetvis ska följa svensk lagstiftning men i stället för att kritisera de invandrare som inte gör detta och de grupper som är lagbrytarna behjälpliga, ondgör hon sig över oss som hävdar just det hon själv säger - att svensk lagstiftning skall följas. Läs mer »
Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt avgår. Avgången är signifikant för den korta tid Juholt lett partiet - säg en sak ena dagen och en annan nästa men förneka ändå kategoriskt att du skulle ha ändrat dig. Socialdemokratins kris är emellertid ingalunda synonym med Håkan Juholts misslyckande, inte heller med hans impopulära företrädare Mona Sahlins valhänta oppositionsledarskap. Ledarskapsfrågan är förvisso viktig, det går inte att ha en ledare som bland de egna väljarna får avsevärt lägre förtroendesiffror än huvudmotståndaren, moderatledaren och statsministern Fredrik Reinfeldt. Inte heller kan man ha två partiledare i följd som ägnat sig åt egennyttigt ekonomiska oegentligheter. I huvudsak är det dock en kris för den socialdemokratiska solidaritetspolitiken vi bevittnar, och det som mer än något annat slagit sönder legitimiteten för det samhällskontrakt en sådan politik bygger på är den svenska massinvandringspolitiken.
Efter Juholts inspirerade installationstal över vilket svävade såväl Olof Palmes som Per Albin Hanssons ande, skruvades förhoppningarna om en nytändning för partiet upp ordentligt. Ganska snart visade det sig dock att lika inspirerad som Juholt är som talare, lika oberäkneligt och excentriskt agerar han som praktisk politiker. Det har varit ett vinglande fram och tillbaka, soloåkningar, felsägningar, fotbyten, faktafel och ovanpå detta ett svårursäktligt bidragsöverutnyttjande. Alltsammans belastningar som skulle varit tunga att bära också för ett parti i medvind men en katastrof för en svensk socialdemokrati som redan innan befann sig i fritt fall. Läs mer »
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö är en av få inom sitt skrå som vågat nyansera debatten en smula när hans kollegor primalterapeutar sig genom att vråla "rasism" och "främlingsfientlighet" mot varje antydan till kritik mot den svenska invandrings- och integrationspolitiken. Häromdagen svor Johansson Heinö ånyo i statsvetarkyrkan när han i en artikel i Expressen formulerade några tankar om svenskhet och svenskt medborgarskap.
Johansson Heinö noterar att det nu är 10 år sedan Folkpartiet i en valrörelse försiktigt antydde att man kanske borde kunna tala svenska om man ska bli svensk medborgare och för detta fick skit på långa spön av i princip alla andra partier i ett försök att stjäla liberala väljare med billiga rasistpoänger. Och apropå spön så har väl aldrig i svensk politisk historia talesättet "fiska i grumliga vatten" uttalats på så kort tid av så många som själva haft så grumliga motiv. Läs mer »