I media framställs PRIDE som en bred kärleksmanifestation och vi som är kritiska marginaliseras till en klick homofober och högerextremister fyllda av hat. I själva verket förhåller det sig tvärtom.
PRIDE arrangeras av en liten kärna HBT-aktivister, queerteoretiker och lesbiska feminister vars värderingar och metoder att torgföra dem troligen är främmande också för flertalet bland de sexuella minoriteter man säger sig företräda. Drivkraften bakom den glättiga ytan tycks främst vara ett hat mot det heteronormativa majoritetssamhället. Läs mer »
Oslo tingsrätt dömer författaren till Bokhandlaren i Kabul, Åsne Seierstad, att betala skadestånd till Suraia Rais, hustru till Shah Mohammed som stått förebild för bokens huvudperson. Även bokförlaget Cappelen som gett ut boken döms att betala skadestånd till Reis. Det är en dom som hotar både politiska och konstnärliga friheter.
Boken väckte visst rabalder när den kom ut förra året och skildrar familjelivet hos en muslimsk bokhandlarfamilj i Afghanistans huvudstad Kabul. Med västerländska ögon sett är det en deprimerande verklighet som framträder, med månggifte, patriarkal maktutövning, kvinnoförtryck och en värld genomsyrad av allmänt obehagliga och ålderdomliga religiösa/sociala värderingar. Och det är inte talibanernas utan det andra Afghanistan som bl.a. svenska soldater strider och dör för som skildras. Läs mer »
Samtliga politiska partier i Sverige säger sig stå upp för ett gott djurskydd. Skrapar man lite på ytan visar det sig dock att många är beredda att tillåta djurplågeri i vidskepelsefrihetens namn när muslimer och judar kräver att få äta halal- och kosherslaktat kött. Endast Sverigedemokraterna säger tydligt ifrån.
Fredrik Reinfeldt besöker muslimskt halalslakteri
Halal och kosher är muslimska respektive judiska religiösa föreskrifter om vad man får äta, hur det ska tillagas och hur djur ska slaktas. De uråldriga slaktmetoderna är med moderna ögon sett barbariska och plågsamma – djuret får inte avlivas eller ens bedövas utan ska sprattlande vid fullt medvetande få halspulsåder och strupe avskuren och långsamt blöda ihjäl. Djurplågeriet åtföljs enligt religiösa påbud av diverse liturgiska ritualer, t.ex att djuret ska vara vänt mot Mecka och att slaktaren skall mumla ”Bismillah”. Läs mer »
Dela på Facebook |
Twittra detta |
Publicerat 2010-07-24 i
Notiser | Nyckelord:
Diskrimineringsombudsmannen,
djurplågeri,
djurskydd,
DO,
halal,
integration,
invandring,
islam,
judendom,
kosher,
mångkultur |
1 kommentar
NRK, Norges motsvarighet till SVT, rapporterar i ett nyhetsinslag att 70% av alla som sitter i fängelse i Oslo är utlänningar.
Räknar man in alla som har utländskt klingande namn blir siffran ännu högre. Det är en närmast ofattbart hög överrepresentation av kriminalitet hos en grupp som demografiskt bara utgör ca 8% av Norges befolkning. Läs mer »
Piratpartiets egen bredbandsleverantör Pirate ISP har inlett samarbete med Lunds kommunala fastighetsbolag LKF. Hittills har ett hundratal personer valt Pirate ISP för sin uppkoppling.
Pirate ISP:s affärsidé är att leverera internet enligt Piratpartiets politiska värderingar. Man vill värna kundernas privatliv och politisera debatten om internetleverantörer säger Gustav Nipe, vd för Pirate ISP. Pirate ISP ingår enligt Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge i partiets verksamhet. Tanken är också tänkt att verksamheten ska bidra med pengar till partiets kassa. Läs mer »
Intäkterna till Copyswede för privatkopiering (läs: piratkopiering) minskar pga att allt färre bränner ned kopierat material på CD- och DVD-skivor. Därför vill man nu få brandskatta fler produkter.
Copyswede har ända sedan kassettbandens och videokassetternas tid, tack vare framgångsrik lobbyverksamhet, som enda privata aktör lyckats förvärva rätten att beskatta svenskarna. På en lång rad inspelningsbara produkter såsom CD- och DVD-skivor, mp3-spelare osv belastas konsumenten med en avgift som går till organisationen Copyswede. De delar sedan ut denna omvända Robin Hood-skatt till de upphovsmän och rättighetsinnehavare som varit mest kommersiellt framgångsrika under året. Läs mer »
I ett Sverige där sexköp är olagligt men uppburna män bakom fasaden ändå ägnar sig åt det borde det inte vara kontroversiellt att media bistår en kvinna som ”Anna” med att förmedla sin berättelse till allmänheten. En av medias viktigare uppgifter är att granska den verkställande statsmakten. Det har man gjort i Littorinaffären utan att förväxla sin uppgift med den dömande statsmaktens. Det är rimligt att begära att inte heller docenter i juridik gör denna sammanblandning.
Docenten i juridik Mårten Schultz hävdar i en debattartikel att Aftonbladet har satt rättssäkerheten ur spel när man låtit den före detta prostituerade kvinnan ”Anna” komma till tals i tidningen. Inte bara argumenterar Schultz som att Aftonbladets publicering av hennes berättelse är att jämställa med ett ställningstagande i skuldfrågan, han blandar dessutom på ett grundläggande sätt samman medias granskande uppgift med den dömande statsmaktens. Att maktdelningsprincipen inte skulle ingå i en juridikdocents begreppsvärld är uteslutet. Återstår därför att Schultz har ett medvetet syfte med att blanda bort korten. Läs mer »
På DN Debatt skriver Stockholms oppositionsborgarråd Carin Jämtin en replik till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni där hon anklagar henne och det borgerliga styret i landet, landstinget och staden för att med sin politik öka klyftorna.
Jämtin beskriver en verklighet där klyftorna mellan fattig och rik i Sverige under den borgerliga mandatoperioden har ökat som aldrig tidigareo och hur bl.a. reformer som Vårdval Stockholm och höjningen av avgifterna till a-kassan har bidragit till detta. Hon använder den socioekonomiskt hårt belastade Stockholmsförorten Rinkeby som exempel.
Det är inte svårt att hålla med Jämtin i princip, den borgerliga politiken har verkligen i många avseenden inneburit en omvänd fördelningspolitik. Problemet är bara att Jämtin i sin artikel undviker att tala om att Rinkeby och andra jämförbara bostadsområden som hon använder som exempel i sin illustration av klassamhället samtliga är hårt segregerade invandrarområden. Läs mer »
Nu ger sig också kommunminster Mats Odell (KD) in i kamphundsdebatten och efterfrågar ett förbud liknande det som Danmark nyligen infört. Det bakomliggande resonemanget är dock som så ofta i denna fråga inte färdigtänkt och förslaget oändamålsenligt allmänt hållet pga politisk korrekthet.
Man bör ha respekt för dem som riktar motiverad kritik mot och vill skydda sig själva, sina barn och sina mindre hundar mot större och aggressiva hundar. Detta problem bör särskiljas från en mer generell motvilja eller fobi mot hundar som ibland kommer till uttryck. I debatten om hur dessa intressen ska tillgodoses finns i huvudsak två läger – det ena anser att kamphundar är ett hundproblem och det andra hävdar att det är ett ägarproblem. Läs mer »
Nu kommer som väntat anklagelserna om att statsministern hjälpt till med att mörka Littorins egentliga avgångsskäl. Littorins privata snedsteg kan därmed bli en affär som påverkar valutgången.
Också i borgerliga medier, exempelvis på DNs ledarsida är kritiken hård mot statsministerns hantering av Littorin-affären. Man talar om ”maktens dimridåer”, att ”slira med sanningen” och beskriver den med adjektiv som ”upprörande”, ”missvisande”, ”besvärande” osv. Läs mer »
