Dagens Nyheter återger i en nyhetsnotis ett raljerande uttalande om svarta afrikaner som sverigedemokratiske politikern T.K. Wahlberg gjort på det obskyra Internet-forumet Flashback. Av denna fjäder gör DN sitt bästa för att göra en hel höna.
I en lång utläggning försöker tidningen med utgångspunkt från Wahlbergs citat leda i bevis att sverigedemokraterna bakom sin städade invandringskritiska retorik i själva verket är mörkbruna rasister och rasbiologer. Andra medier som rapporterat om Wahlbergs uttalanden har i motsats till DN berättat att Wahlberg valt att avgå som en följd av denna negativa uppmärksamhet och man har också avstått från att dra lika långtgående slutsatser om Wahlbergs åsikter och att använda dessa uttalanden för att misskreditera hela det severigedemokratiska partiet. (continue reading…)
Denna konsekvens är logisk. Licensjakten går helt på tvärs med varje vetenskapligt underbyggd viltvårdsambition och målsättning att Sverige ska ha en frisk och livskraftig vargsatm. I stället är den en ren politisk eftergift från alliansregeringen till varghatarna och vargfobikerna, lokalpopulism när den är som allra sämst. 
Som humanist vill man gärna helhjärtat stödja Epcat i deras legitima arbete för utsatta och utnyttjade barn i världen, för sådana finns det gott om. När man läser debattartiklar av det här slaget blir man dock arg och frustrerad. Sådana här utspel undergräver allmänhetens förtroende för hjälporganisationer nästan lika mycket som när nyckelpersoner plockar ut höga arvoden eller förskingrar organisationens medel. 
Adekvat vård finns visserligen att få också i Libanon men till en kostnad som vida överstiger föräldrarnas ekonomiska möjligheter. I sådana här fall är det grannlaga avvägningar som måste göras. Svårt nödlidande barn kan räknas i hundratals miljoner i världen och Sverige har endast resurser att hjälpa en bråkdel av dessa. Ehuru behjärtansvärt är det insatt i ett större sammanhang inte alldeles självklart att det är just Rim som vårt land har störst skyldighet att hjälpa, men inte heller att vi kan frånsäga oss denna skyldighet. 
Skolverket meddelade visserligen i ett utlåtande 2003 att en rektor kan förbjuda heltäckande slöja om det påverkar undervisningen negativt, men en vuxenstuderande i Stockholm har anmält sin skola till Diskrimineringsombudsmannen pga ett sådant förbud. Det fallet är ännu inte avgjort. Dagens lagstiftning behöver mot bakgrund av detta förtydligas menar Björklund som vill att Sveriges rektorer ska ha lättolkade lagar och inte ska behöva hamna i domstol för att veta att man tolkat lagen korrekt. 
För en svensk som känner ansvar för sitt land ter det sig inte alldeles enkelt att avfärda eller vederlägga vad Jimmie Åkesson säger i dessa filmsekvenser – om man lyssnar vill säga och inte bara slår dövörat till av ren reflex till följd av den indoktrinering om vad Sverigedemokraterna står för som kontinuerligt levereras från det politiska etablissemanget och media. 
PRIDE arrangeras av en liten kärna HBT-aktivister, queerteoretiker och lesbiska feminister vars värderingar och metoder att torgföra dem troligen är främmande också för flertalet bland de sexuella minoriteter man säger sig företräda. Drivkraften bakom den glättiga ytan tycks främst vara ett hat mot det heteronormativa majoritetssamhället. 
Boken väckte visst rabalder när den kom ut förra året och skildrar familjelivet hos en muslimsk bokhandlarfamilj i Afghanistans huvudstad Kabul. Med västerländska ögon sett är det en deprimerande verklighet som framträder, med månggifte, patriarkal maktutövning, kvinnoförtryck och en värld genomsyrad av allmänt obehagliga och ålderdomliga religiösa/sociala värderingar. Och det är inte talibanernas utan det andra Afghanistan som bl.a. svenska soldater strider och dör för som skildras. 
